ja, jag är ju helt uttråkad!

Men idag blir det inget galej, tusen saker måste fixas.

- ringa ett viktigt samtal
- 11-fika hos mormor
- skriva klart hemtentan
- läsa minst en vetenskaplig artikel (yeah!)
- städa & diska
- träna

Kul liv!

Förmiddagen = föreläsning i etniska förhållningssätt. Flummigt, rörigt och ganska ogivande. Men det är nog ändå bättre att vara närvarande än inte alls. Jag inbillar mig att jag snappar upp en del även om jag inte lyssnar aktivt.

Tog pågatåget via Teckomatorp hem, långsamt. Jag lyssnade på Johnossi och Joy Division och tittade ut genom fönstret hela vägen (1 h och 10 min). Åkarp är andra stationen efter Malmö, Kävlinge består mest av gamla, röda tegelhus, intill ett fallfärdigt skjul precis efter Teckomatorp pickade en massa höns och det har tydligen kommit mycket nederbörd på sistone för jag såg en massa översvämmade vattendrag.

I Helsingborg köpte jag en solrosbulle på Athen, cyklade hem och åt upp den och drack kaffe till. Sen satte jag igång med hemtentan. Kom nästan ingen vart. Kvart över fem var det middag hos familjen Skoog. Jag promenerade dit i mina nya klack-skor. Enchiladas efter mitt eget recept men med Carolines touch, fantastiskt gott! Efter maten bjöd pappa Mats på "fin"-latte", den godaste jag druckit på länge. Mamma Monica hade ett mycket snyggt röd/rosa nagellack.

Jag var sugen på att titta på film. Caroline blev också sugen. Vi traskade till Videomix, hyrde This is England och köpte en stor godispåse. Vi gillade filmen, den var hemsk men vacker på samma gång, vi fick tänka efter. Den handlar om 12-årige Shaun som bor ensam med sin mamma sedan pappan dött. Shaun blir mobbad i skolan, men träffar på ett gäng skinheads som tar honom under sina vingar. Det är 80-tal och en kamp mellan gott och ont bryter ut.

Innan Caroline gick hem målade vi naglarna. Mina är numera rosa/aprikosa, Carolines blev ljust turkos-glittriga.

Nu sitter jag här och funderar på att stanna uppe halva natten för att komma någon vart med hemtentan, fast att jag ska upp vid sex imorgonbitti. Jag koncentrerar ju mig bättre på natten, när tröttheten slår ut koncentrationssvårigheterna. Jag gör ett försök! Min franska musik håller mig sällskap.

   

En ny jeansbyxa skulle man kanske införskaffa.

Och vad ska jag göra idag? Förslag finnes men, vad vill jag göra?
Jag känner mig lat.

På bloggsyn!

... med smak av tvål, parfym eller något  annat med stark blommsmak/doft. Inte vad man förvämtar sig i alla fall!

Vän av ordning har hört av sig angående föregående inlägg "skk-student är vad jag kallar mig". En liten pettitess skulle jag kalla det men så kanske inte alla ser det (inget illa menat mot dig Amelie). Sjuksköterska förkortas inte skk, utan ssk. Så då vet inte bara jag det, utan även några till och det kan vi tacka Amelie för.

Kram&gonatt mina vänner!

Från och med idag är jag en så kallad skk-student (sjuksköterskestudent).

            
              Bilden är hämtad från denna blogg Diagnos.

- Vad har du för förväntningar på denna utbildning?  Varför vill du bli sjuksköterska? Och då räcker det inte att säga att det är för att man vill arbeta med människor, sa den äldre damen och sjuksköterskan som var vår lärar idag, under klassens första möte.

Gissa om jag började ångra att jag satt där jag satt. Men jag tog mig samman och svamlade lite om att jag tycker att människokroppen är himla spännande och intressant.

            

Onsdagen i Köpenhamn var hur toppen som helst. Började vistelsen med en latte macchiato på Nørrebro. Sen spanade jag in några secondhandaffärer där, mest för inspirations skull. Jag tyckte kläderna var rätt dyra och inte så fina men helt klart spännande att titta på. Efter denna goda start var shoppingen hejdlös. Prommenerade bort mot Strøget men hittade några balla affärer på vägen, bl a en kombinerad kläd- och inredningsaffär med en livs levande tax som fick några klappar, en stor affär full med prylar från Kina och Flying A (som jag inte visste låg där den låg). Runt Strøget snokad jag upp några andra affärer jag hört talas om. Jag var i Marc Jacobs-affären, om jag var rik skulle jag shoppat där.

I klädväg blev den en blå stickad kofta fån Flying A och en svart pennkjol från Mango. I "kraffs"-väg blev det desto mer, bl a boken Goddes Guide som tipsar om preis allt från skönhet till hur man överlever på en fesival-camping, ett vackert paraply, en rosa kinabörs, små söta askar, en röd pappväska med vita prickar och slutligen en hel del te. 

            
 
Nöjd med min dag begav jag mig till Nørreports station, väl där förändrades allt. Till min fasa upptäckte jag att min väska öppnats och min börs med mitt danska VISA-kort var borta. Jag blev chockad! Helt plötsligt kände jag mig ensammast i hela värden fast att det vimlade av människor runt mig. Jag blev tvungen att ringa till mamma som fick hjälpa mig att spärra kortet.

                     

... så romantiskt, dramatiskt och åter romantiskt! 

Tittade precis Northanger Abbey ett brittiskt drama efter Jane Austins roman. Gränslös kärlek, precis vad jag behövde.

              

Igår kom två taxflickor på besök, Sally (på bilden) och Lina. Jag önskar jag hade en egen tax. Hon skulle heta Debbie och ha en rosett runt halsen allt som oftast. Vi skulle gå långa promenader varje dag, vid stranden, i skogen och ibland genom stan. En vacker dag ska Debbie bli verklighet, jag hoppas det blir en vacker dag snart.

Livet är så märkligt, så stort men ändå så litet. Å ena sidan är livet så vackert att tårar trillar ner för mina kinder av lycka men å andra sidan är det så fult att det gör ont och ilskan och sorgen inom mig tränger ut tårar ur mina ögon.

Ibland vill jag så mycket att det blir för mycket och resulterar i att jag inte får ett skit gjort. Då blir jag arg och vill ännu mer men får ännu mindre gjort. Det händer att jag blir yr av alla tankar som snurrar i mitt huvud. En toppenidé dyker upp och jag börjar smida planer, men innan jag tänkt färdigt poppar en ny fantastisk tanke upp och jag glömmer bort vad jag just tänkt. Fan också det som skulle blivit så bra.

En månads ledighet är nog orsaken till denna tankeexplosion i min hjärna. Men det är med skräckblandad förtjusning jag låter tankarna flöda såhär mitt i natten. Omgiven av levande ljus och vacker musik. För tillfället Lasse Winnerbäck, men tidigare Idol-Amanda (denna flicka berör mig som få).

Mina naglar är förresten jättefina nuförtiden långa, rundade och starka.

Nu får det vara nog med tankar, lite mer sömn kanske lindrar tankeverksamheten.